det är så jag säger det

alltså komiiiiigeeeen. jag dör av tristess tror jag. och inte har jag vett nog att gå och lägga mig heller. jag trodde faktiskt inte att jag skulle kunna ta mig upp ur sängen imorse och nu antar jag att det blir en favorit i repris imorgon. vad roligt. sen så köpte jag någon ovärd ögonkräm som jag trodde skulle vara bra men det visade sig att ringarna under ögonen bara blev svartare så så mycket för den tanken.
helgen blir nog, intressant tror jag. kickoff med jobbet i luleå. kan spåra sönder. men det tar vi så gärna. jag ska dock dela rum med ekonomichefen så det gäller kanske att hålla sig i skinnet. absolut min starka sida jovisst. sen att vi ska upp på föreläsning klockan 09.00 dagen efter är väl bara en bonus har jag fått för mig? eller vad säger ni? det måste ju vara det bästa som kunde hända.