det är så jag säger det

i love europe spelas på radion och jag ska jobba i två timmar till. ibland suger verkligen livet. och det värsta är att det är omöjligt att fejka skada och gå hem också, för då måste bara någon annan jobba åt mig istället och det känns ju inte heller bra. så nu ska jag sitta här och göra ingenting (okej då ta lite betalt då och då) och längta hem för att mamma ska få chansen med mitt hår igen. det kanske blir rött den här gången, vem vet. eller svart. jag är sugen på svart.