det är så jag säger det

första dagen jag vaknar sen i lördags och faktiskt kan kliva upp ur sängen utan att det snurrar till! underbart! nu ska jag inte gå så långt som att säga att jag är återställd men jag kan nog försöka börja leva igen tror jag.
jag är blodfläckig över hela händerna och armarna (skulle man kunna tro) pga lite jobb för far. jag och majsan målar om hans skräpvagn, vanliga vagn och verktygsskåp med lås (väldigt viktigt det där med låset), jo gissa vilken färg, RÖD. därför ser det ut som om jag har varit med i motorsågsmassakern. vi blev erbjudna handskar men vi lever efter mottot "handskar är för mesar" så nu ser vi ut så här. fast maja ser ut som en vampyr eftersom hon på något sätt (fråga mig inte hur) fick färg att rinna ner från mungipan. tihi.