det är så jag säger det

och piggheten visar sig ännu en gång! det är helt sjukt men jag såg ingenting imorse när jag försökte öppna ögonen. när klockan ringde trodde jag att det var ett skämt! jag tror fortfarande att det är ett skämt. men nu sitter jag här igen, helt ensam i butiken (eller nja nästan, de städar) så är det någon som vill fråga saker om diskmaskiner eller kaminer eller kakel eller vad som helst så finns det bara mig att vända sig till! underbart. jag kan ingenting.

ps, bloggen är inte helt död visar det ju sig nu men den behöver definitivt hjälp att andas, mest troligt respiratorhjälp