från heltid till dötid
imorgon går jag in på min näst sista vecka på jobbet och det känns faktiskt inte helt fel. det är precis som när man har varit ute och rest, man längtar inte hem först men när man väl är på väg hem vill man bara vara hemma direkt! och jag längtar efter att få sova!
nu när jag jobbat heltid i snart åtta månader (aj galet länge, nu när jag väl tänker efter. och ja, jag räknade på fingrarna) är det en sak som är till och med ännu självklarare nu än tidigare: jag måste gifta mig rikt. snuskigt rikt.
Kommentarer:
Trackback