det är så jag säger det

jag tror att det märks att jag faktiskt har haft någonting att göra på jobbet idag? och att jag är datorlös i lägenheten. men ingen är perfekt som det så fint heter.
ikväll så jag iallafall hem och snylta till mig en middag, helt ok! jag måste också erkänna att jag inte har haft igång spisen än, jag ser det som en seger! sen så har jag så fint räknat ut att om jag sitter kvar här och bloggar ett tag så slipper jag laga mat ännu en gång. världens bästa dotter, det är jag! möjligtvis sover jag hemma också men vi får se. veckan ser faktiskt hyfsat fullspikad ut för ovanlighetens skull! imorgon ska jag jobba och eftersom jag gör min sista dag på torsdag måste jag BAKA på onsdagkväll. hjälp. hjälp. fast det vore ju ändå lite coolt att bli ihågkommen som den som sänkte hela företaget pga akut matförgiftning.